skip to main |
skip to sidebar
Det är mycket möjligt att jag kan ha fel. Jag har i alla fall dammsugit USA, Sverige, Europa, Afrika och Asien, efter ett Halloween monster i lödder.
Googlat som en galning, men nej.
Ingen löddrig fubick (skånska för dåre) i det lukrativa ämnet Halloween fann jag någonstans. Allra minst en löddrig farfar. (texten fortsätter efter bilden)
Ni som läste blogginlägget igår vet hur det började.
Ni som missade, rulla bloggen en bit ner.
Mina barnbarn kladdade in mitt vackra anlete med vanligt raklödder.
Räkna med att vi hade hur kul som helst.
”Farmor, farfar är galen, sa barnen mellan skrattsalvorna och smetade in farfars kran samt den vackert byggda pannan med raklödder.
”Mycket ska man då behöva stå ut med”, kved hustrun.
Simsalabim.
Jonathan och Samuel hade plötsligt skapat världens första Halloween monster av en livs levande farfar.
Löddrig.
Alltså.
Lomma först.
Igen.
Ni har säkert sett programinslaget, ”Gör om mig” i Go`kväll.
Vissa kommer dit klädda som likkistor: raserat hårsvall, trötta blickar, kläder att sova i osv. När förvandlingen är avklarad svävar kärringarna och gubbarna ut i livet som pudrade skönheter med ekorrblick. Livet har onekligen fått ett lyft.
Det där beslöt jag mig för att testa i tider med Halloween och allt. Mina barnbarn, Jonathan och Samuel, kallades in under fanorna.
Utrustade med en burk lödder, skred de till verket. Skratten klingade när farfar gjordes om.
I morgon, fredag, släcks Bloggportalen ner på nätet.
Webbplatsen skapades för mer än tio år sedan. Med tiden utvecklades den till något av bloggvärldens monster.
Poängen var att samla alla Sveriges bloggar på ett och samma ställe. Här kunde den som ville bloggsöka bland minst 137 000 registrerade bloggar.
Bloggar som behandlade allting från kärlek, flugfiske till gamla skor samt tusentals saker till. Bloggvarianterna verkade aldrig ta slut.
Säg den glädje som varar.
Men tidens gång förvandlades portalmonstret till en kyrkogård över nedlagda bloggar. Många bloggare tömde sig snabbt på uppslag att skriva om. Andra som jag själv, fortsatte med vår egen stil samt ett aldrig sinande idéflöde.
Facebook, Twitter, Instagram, andra bloggportaler osv dök upp och blev en ny hemmaplan. Inte minst för ”döda” bloggare som oftast författar meningar typ, ”Jag mår bra idag”. Omfattningen blev till slut helt enkelt ohanterlig för Bloggportalen.
Bloggportalen skriver i sitt avsked:
”Bloggosfären har alltid varit mycket mer levande än vad som går att kategorisera i en statisk bloggkatalog som Bloggportalen. Även om bloggandet fortsätter att vara väldigt aktivt i Sverige så har vi valt att kliva av den här resan här".
”Adjöken”, säger jag till ett monster som går i graven.
Mitt i Halloween-tider.
Snyggt farväl.
HÖJD SKATT I LOMMA
Lomma höjer skatten med 40 öre, enligt Sydsvenskan.
Det här är Jan, 76 år, mera känd i Lomma som ”Färghandlar`n”.
Under många år drev han sin populära färghandel vid Centrumtorget i byn. Jan satte verkligen färg på Lomma.
Sedan revs hela torget.
Jans färgstarka butik gick upp i rök. Själv gick han i pension för leva det goda livet. Skrapade en trisslott i TV. Något måste man ju dryga ut pensionen med. Åkte tillsammans med hustrun till Rostock på julmarknad.
Mitt bland allt jul tingel-tangel slog en stroke till.
Den alltid glade Jan blev en dystrare Jan.
Vi sammanstrålade på Vårdcentralen i Lomma.
Var annars?
En dyster Jan hade nu blivit en något gladare Jan, för han överlevde sin stroke.
Han drog sin dramatiska historia för mig.
Jag skrev om det på bloggen den 26 september 2012.
I går sammanstrålade vi igen. Denna gången mitt i byn. Det blev ett strålande möte med många skratt.
”Du Calle, du ställde verkligen till det för mig på ett positivt sätt. Det är bara inte klokt så många människor som läste om mitt öde på bloggen. Folk ringde och mailade. Det är helt fantastiskt. Underbart. Idag är jag helt frisk, berättar Jan, före detta Lommas ”Färghandlar`n” som alla känner, för mig.
Det är sådana möten som gör mig så glad. Tänk att bloggen kan skänka en människa en sådan lycka.
Fast det bästa är onekligen att Jan åter är helt frisk igen. Och kan skratta.
Jan satte verkligen färg på min dag.
Tack Jan!
FOTNOT: Blogginlägget med Jan i september 2012. Klicka HÄR!
Det här är Benny, min granne. Han står på stranden i Lomma med Helsingörs borgmästare, Benedikte Kiær, på en valaffisch som för snart två år sedan flöt i land i Lomma.
Det var den andra danska politikern som guppat över Öresund och strandat i Lomma.
Jag döpte den invasionen till: danska sjöpirater anfaller Sverige.
Igår satt jag och tittade på Dox, dokumentären, som handlade om Danmarks tuffaste dagstidning, Ekstrabladet.
Mindes då tydligt historien med de flytande politikerna som invaderade grannlandet Sverige. Jag skrev när det begav sig, några blogginlägg om de märkliga fynden.
Naturligtvis fick det Ekstrabladet att rycka ut.
På så vis hamnade bloggen och Benny på bild i Ekstrabladet. Storyn slogs upp stort. Vi fick några sekunder av berömmelse i Danmark.
Jag i min tur publicerade hela den danska texten på ett blogginlägg som du kan läsa HÄR! Ja, det hela var så märkvärdigt att även Lommas kommunhövding, Anders Berngarn, ryckte ut för kolla in sina sjöblöta danska kolleger.
På bilden här nedan tillsammans med Tommy som fann den förste politiker på Lomma Beach. Bilden längst ner är en skärmdump från Ekstrabladet.
FOTNOT. Sydsvenskan sov gott under hela dramat. Skrev inte en rad. Uselt! Men så är det också på väg gå åt helvete för den traditionsrika tidningen.
Jag har varit folkpensionär i över fyra år nu.
Det sas att det fanns en hel del godbitar att se fram emot när man klev över den magiska gränsen 65 år.
Väldigt mycket som varit krångligt skulle plötsligt underlättas.
I helvete heller.
Allt samman är en myt.
Inte ens en socialdemokratisk regering har hjälpt. Visserligen under konstgjord andning med miljöpartiet och vänsterpartiet som visselblåsare, men ändå.
-Är du en skrynklig pensionär?
-Ja.
-Då ska du jävlar i min låda klämmas åt.
-Jamen, vi byggde upp folkhemmet?
-Snicksnack. Det var Per-Albin och då var du knappast född.
Ja, ni förstår själva. Tandläkaren vågar man inte ens tänka på. Där kostar det över tusen spänn att bara gapa.
Det är inte lätt alla gånger.
Inte ens en kopp kaffe bjuds man på i matbutiken.
Jag fick i alla fall en ballong när jag tittade in hos Coop i Lomma. Man ska vara glad för det lilla.
Nej, då är det allt mysigare få vara farfar åt en liten hundvalp. Vovven tar mig för det barn jag alltid varit.
Bäst så. (texten fortsätter efter bilden)
Gunilla Lundström har hört av sig.
"På Slaktaren är kaffet och kakan efter maten gratis för pensionärer"
Kollar alltså in dagens lunchmeny hos Slaktaren i Lomma.
Mörkokt mjölkko ?!
Jag tror jag skiter i gratis kaffe med kaka i dag.
Igår kväll när jag satt i TV-soffan och njöt av Sven-Bertil Taube, började plötsligt en massa siffror pocka på i mitt huvud.
Till slut var jag tvungen gå in på Migrationsverkets hemsida.
Till slut så googlade jag för brinnande livet.
Till slut satt jag där med en massa siffror som knappast var så mycket bättre för min sinnesfrid, utan snarare tvärt om:
så mycket sämre.
Det har idag kommit över 80 000 flyktingar till Sverige. Bara på en höft, för knappast någon har koll på den riktiga siffran.
När år 2015 läggs till handlingarna, kan det enligt diverse inte alls pålitliga prognoser ha kommit ytterligare 100 000 flyktingar.
Jag tog siffran, delade på en höft med de 290 kommuner som finns i landet. OM och då menar jag verkligen OM, alla dessa flyktingar skulle delas upp, skulle varje kommun avrundat uppåt få 350 flyktingar. Kan vara fler. Kan också vara avsevärt färre. Troligen det första. Ingen vet, nämligen.
Människor i svår nöd som måste ha bostäder, sjukvård, arbeten, skolgång, inte minst lära sig skriva åt andra hållet samt övrig social service.
Jag tänker då genast på en av mina favorit kommuner, Dals Ed, i norra Dalsland som inte ens har 5000 invånare. Där kommer samhällsstrukturen braka samman. Dals Ed pallar absolut inte hundratals flyktingar.
Tänk då på att jag inte alls har räknat in de över 80 000 som redan kommit hit i år.
Många av dessa sitter idag fast på asylboende.
Ännu inte utplacerade i landets kommuner. Det kan alltså bli nästan på dubbelt så många, alltså 700 flyktingar till varje kommun. OM man nu delar rakt av. Vilket jag inte tror man kommer göra.
Jag tänker på Taubes, ”Den glade bagaren i San Remo”.
Det kanske går, fast allting går på en höft. Bara inte baket redan jäst över. Problemen är i vilket fall som helst gigantiska.
FOTNOT 1. Viktigt. Min kalkyl är ett hemkok. Ska tas med en stor nypa salt, men ändå.
FOTNOT 2. Det måste också byggas minst 100 nya moskéer. Oj, tänkte inte på det, som han sa.
Igår kom som bekant man överens om en migrationsöverenskommelse.
En av de stridande punkterna, där moderaterna fick vika ner sig, var att landets 290 kommuner ska tvingas ta emot flyktingar.
Hur fungerar då detta i verkligheten.
På det kommunala planet är det nu lagt kort ligger. Det är bara till att skaka fram boendeplatser åt de katastrofala flyktingmottagandet som Sverige hamnat i.
I Lomma kommun låtsas de politiskt styrande ha läget under kontroll, något som för övrigt ingen kommun i landet har.
En nyligen genomförd dammsugning har gett 66 000 platser runt om i landet. Det kommer aldrig att räcka på långa vägar.
Så hur ser då Lomma på det allt mer accelererande flyktingmottagndet i kommunen?
Jag får tag på Lomma kommunhövding, Anders Berngarn (m), som befinner sig ombord på världens största kryssningsfartyg, Allure of the Seas, i Medelhavet.
Det här är en pjäs med t o m en egen linbana ombord.
”Jag har några dagars semester. Det är en korttur med start i Rom, Neapel, Capri samt landgång i Barcelona, berättar Anders Berngarn, för mig.
”Men boende till flyktingarna som nu kommer i en allt större mängd till kommunen. Hur ska detta lösas”, undrar jag något förvånad.
Svaret jag får kanske glädjer någon, men definitivt inte alla tjänstemän och kvinnor som sliter med frågan i Lomma kommun.
”Vi har enormt duktiga tjänstemän som jobbar med att hitta platser till flyktingarna”, slutar kommunhövding Berngarn, innan han skyndar sig till en av de 16 bubbelpooler som finns ombord. Möjligen testar han också baren som färdas upp och ner mellan de tre olika däcken. Det hade jag i alla fall gjort.
FOTNOT. I ordet tjänstemän ingår naturligtvis även kvinnliga tjänstemän. Något rörigt. Därför delade jag upp det i rubriken.
En stor svart ruta.
Precis så känner jag mig, inför det som inträffade i Trollhättan.
På Facebook skrev jag i morse:
GodMorgon i Stugan. Det är inget nytt att det finns svenskar som känner en viss oro för det okända som utifrån kommande främlingskap. Man kanske borde känna mer rädsla för, ”Andersson och Pettersson och Lundström och ja”. (populär signaturmelodi Lennart Hyland Karusellen 1950-tal)
Anton Lundin Pettersson
Mer finns inte att säga. Om honom, vill säga.
I dag kom också åtalet mot Lisa Holms eventuella mördare. Det finns starka DNA-bevis mot mannen.
Jag borrade lite i hans intressen.
Det visade sig att 35-åringen prenumererade på sajten, Stardoll-Fame, Fashion & Friends.
Stardoll är världens största online community för tjejer som älskar mode, trender, smink och läppstift.
Jag nöp några bilder från sidan.
Visst påminner dessa Stardolls om Lisa Holm?
Rätt så ruggigt, faktiskt.
Den svarta rutan känns plötsligt större.
Våldsdådet på en skola i Trollhättan i dag, blev för min del en kuslig koppling till premiärprogrammet av Veckans Brott med Leif G Persson och Camilla Kvartoft i veckan. Camilla följde en stor övning. En skola hade drabbats av det oförklarliga våldet med dödlig utgång.
Nu har det blivit verklighet i Trollhättan.
En maskerad ung man tog sig in i Kronogårdsskolan i Trollhättan med 400 elever. Han hade med sig flera stickvapen.
En vuxen man ska vara död. Enligt obekräftade uppgifter rör det sig om en lärare.
Två barn ca 12 år och ca 15 år svårt skadade och förda till sjukhus.
Ytterligare en man med svåra stickskador är allvarligt skadad. Operation pågår.
Gärningsmannen i 20-års åldern sköts ner av polisen. Han gick till attack mot poliserna när de trängde in i skolan.
Gärningsmannen opereras just nu för sina skottskador. Man har också förstärkt bevakningen av sjukhuset.
Just nu är läget mycket oklart. Ta väldigt mycket med en nypa salt. I det här akuta läget har vi inte fått all information. Det fladdrar omkring både den ena och den andra uppgiften. Detta skrivs vid 14-tiden.
Jag följer händelseutvecklingen i SVT2.
FOTNOT. Vid en presskonferens som polisen höll i Trollhättan med start kl. 16.00, bekräftades att tre person i nuläget är döda: ett av barnen, en elevassistent samt gärningsmannen.
(bilden här nedanför är från dramat i Trollhättan)
Malmö FF gör årets match. Markus Rosenberg sätter 1-0 efter 17 minuters spel. Ukrainarna spelade runt, runt. Ägde bollen större delen av första halvlek. Fast de skapade ingenting. Malmöspelarna höll verkligen bra samman försvaret.
I andra halvlek gör MFF årets match. Med lite tur hade det efter 65-minuter kunnat varit en ledning med 3-0. MFF passade också på och bränna en straff.
Det var en mycket välförtjänt seger.
Om laget lirat så här i allsvenskan, hade guldet åter gått till Malmö.
Segern i Champion League gav ytterligare 14 miljoner till klubbkassan.
Jag och MFF-maskoten, Todde, jublade för glatta livet i TV-soffan. Det var verkligen en härlig seger.
Det är satan också att jag ännu inte är spelklar för läktaren. Det viktigaste är trots allt att MFF slog Shakhtar Donesk. Nu ökade förutsättningarna till spel i Europa League.
Kvällsposten sparade inte på krutet:
Jag ska avslöja en väl dold hemlighet:
min passion för traktorer från Ukraina.
”Berätta det inte för någon. Alla tror du är rubbad”, piper hustrun förskräckt, med ett litet tillägg:
”Ukrainska traktorer? Ja, du är faktiskt rubbad”.
Nej, det är inte så att jag har garaget eller bostället fullt med begagnade traktorer från Ukraina. Det är mest mitt huvud som alltid känt en viss hetta för dessa rejäla arbetshästar. Jag kan inte förklara varför. Det är bara så.
Nu när Malmö FF ska möta Shakhtar Donetsk från just Ukraina, är det landets traktorer jag först kommer att tänka på.
Även om laget har brassespeed framåt, påminner försvaret mer om landets mysiga traktorer. Alltså roliga leksaker för Markus Rosenberg och grabbarna.
Det är denna lek med ukrainska traktorer som kommer bli helt avgörande för MFF. Ni kan inte ana så kul man kan ha med dessa klenoder.
En gång blev en ukrainare sugen på en rysk kvinna. Snabbt över gränsen norpade han åt sig en ljuvlig skatt som mer än gärna tog plats på mannens ljusblåa(?) traktor-se bilden på den aktuella traktorn här nedanför.
Tyvärr åkte han fast i i den ryska tullen vid gränsen. Inte för att han körde en traktor med en vacker rysk kvinna. Nej, den kärlekstörstande mannen var grundligt tankad med vodka och höll på mala vaktkuren till flis.
Så visst går det bra för Markus Rosenberg och grabbarna i kväll.
3-1
Lägg märke till att jag lagt till ett frågetecken i både rubriken och bilden.
Den balanserande mannen på slak lina, kan vi föreställa oss är Lommas kommunhövding, Anders Berngarn (m).
Vid moderatstämman bestämdes, att kommunerna lokalt ska förbjuda tiggeri eller anpassa eller hur det nu var, genom att ta till sitt vapen:
den lokala ordningsstadgan.
Det är således naturligt att bolla över den glödheta potatisen till Anders Berngarn. Det blir först lite krumbukter, sedan så:
”Vi har aldrig diskuterat frågan”, säger Anders Berngarn.
Goddag yxskaft, alltså.
Moderaterna som har den totala makten i Lomma kommun, har alltså aldrig ens diskuterat tiggarna i byn?
Känner ni igen er?
Landets politiker från toppen (regeringskansliet) till botten (kommunalpolitikerna) står faktiskt handfallna inför tiggare och flyktinginvasionen.
Ett rakt och klart besked får jag däremot från oppositionsrådet i Lomma, Lisa Bäck (s). Pang på bara.
”Ser ingen anledning att här i Lomma förbjuda tiggeriet, säger hon.
Anders Berngarn får fortsätta sin balansakt.
I Lommas ordningsstadga står det att det krävs polisens tillstånd för insamling av pengar. Tiggeri räknas alltså inte som insamling av pengar.
Fast gör det?
Lagen om bygglov upphävs på andra håll, när romer bygger kåkstäder. Migrationsverket fick inte ens sätta upp några tält i Revingehed utan bygglov.
Sverige 2015 är hur konstigt som helst.
FOTNOT. Det är jag som lagt in tiggaren på bilden här nedanför.
Häromdagen fick jag en liten (50 g) påse kaffe i brevlådan. Jag döpte det snabbt till brevlådekaffe.
Cafègo hette det och skickats ut av Sofiero Kafferosteri. Reklam, naturligtvis, ett försök att tränga sig in på den väldiga Zoéga-marknaden i Skåne.
Var jag då exklusivt utvald som provsmakande kaffemoster?
”Nej, vi har delat ut 70.000 stycken provpåsarna i utvalda områden i Skåne”, förklarar Antonia Backman på Sofiero Kafferosteri i Helsingborg för mig.
Jag räknar snabbt ut att blir en väldig massa brevlådekaffe åt kreti och pleti. Aldrig man får vara exklusiv. (texten fortsätter efter bilden)
Givetvis måste brevlådekaffet testas, gratis och allting. Dessutom har jag över 60 års erfarenhet av kaffedrickande i långa banor. Allt från kokkaffe, sumpkaffe till dagens kaffebryggare med melittapåsar.
Först och främst luktade kaffebönorna som kaffebönor ska lukta i mald form. Jag gillar styrka så det blev 4 skedar kaffe till fyra koppar vatten.
Putter-Putter.
Sedan var det bara och läppja på drycken.
Det var väl inte så att jag for upp i himlen av kaffelycka, utan mer ett stilla konstaterande: brevlådekaffet smakade som kaffe ska smaka.
Inga krumbukter som när Carl Jan Granqvist testar viner.
Funkar säkert också som kaffegök.
Tummen upp!
Det finns mycket jag skulle kunna skriva om i dag, men jag gitter inte. Jag vill bara få finnas till. Njuta av livet.
Jag bryr mig inte ens om, Stefan "Kaos" Löfven, eller att Sverige fick Danmark i playoff-lottningen till EM.
Det blev i stället en vacker röd/lila buske i Dalby. Fångad av min mobilkamera.
Banne mig om det inte är höstens vackraste buske.
I så fall är det gott nog.
Jag började färga hösten den 7 oktober med ett litet förvirrat löv på min dörrmatta-se löpet här intill.
Med den röd/lila busken som är rena rama nyårsraketen, sätter jag punkt för hösten på bloggen.
I veckan åker nämligen vinterdäcken på, så det så.
Vingad benved, heter busken.
Här i GRÖNSKA.
Och så lyfter vi på hatten för FC Rosengård.
Damerna tog hem SM-GULD för tredje säsongen i rad.
GRATTIS!
Min son Johan efterlyste i stället en muntergök.
Varför inte också en glad lax?
Nu blev jag plötsligt inte så dyster längre.
Tack Johan.
När MFF möter Kalmar FF i allsvenskan på lördag 17 oktober, öppnar klubben upp läktarplats för ungdomar från olika transitboende.
Det blir säkert ett välkommet avbrott i den lååånga väntan på en placering i en anvisningskommun eller annat permanent boende.
För att riktigt välkomna ungdomarna har klubben ställt ut insamlingslådor på Intersport Södergatan, Emporia och Mobilia, samt under själva matchdagen på Stadion.
Där kan du och jag skänka MFF-prylar som halsdukar och dylikt. Meningen är sedan att det ska delas ut till ungdomarna i samband med matchen mot Kalmar FF.
Kanske någon av dessa ungdomar t o m en dag kommer lira med klubben?
Ett lovvärt initiativ som jag tar av mig hatten för.
Det finns en bra sak med Sverigedemokraternas utspel i går:
någon försöker i alla fall göra något åt den katastrofala situation som Sverige redan befinner sig i.
En dålig sak är att deras skrämselannonser och TV-kampanjer i diverse länder för stoppa flyktingströmmen till Sverige, inte kommer leda till någonting.
Metoden har redan testats av andra länder. Inte ens stängsel, taggtråd eller förstärkt gränsbevakning på sina håll, har hjälpt.
Sverigedemokraterna tänker ta till snö, is och kyla. Varför inte också stoppa in en jultomte, så har vi rena julkortet.
För övrigt ses jultomten som satan själv i diverse muslimska länder. Bloggens äventyrare Rolle af Trollhättan (befinner sig just nu i Tanzania-han hälsar) jobbade under många år i Saudiarabien.
En jul skickade jag honom ett julkort med en tomte och släde. Jodå, det kom fram.
Utom tomten.
Bara släden kom fram.
Jultomten bortklippt av landets säkerhetssystem.
Det är faktiskt alldeles sant.
Saker och ting är inte så enkla som det ser ut.
Glögg på er!
.jpg)
.jpg)
.jpg)
.JPG)
.jpg)
.JPG)
Inlägg
