torsdag 3 december 2009

Från Jan Mårtensons nakna memoarer till Tiger Woods snedsprång

Poeten och journalisten Jan Mårtensons memoarer, ”Som det kan bli”, Carlssons förlag, är att styrkt med elefantöl och gammeldansk, åka nordens äldsta berg-och-dalbana av trä på Bakken utanför Köpenhamn.
Det var länge sedan jag hade så roligt när jag läste en memoarbok. Fast mitt uppe på själva toppen av banan, for jag rak ner i en mörk tunnel och fällde en tår.
En bidragande orsak till denna mäktiga resa är naturligtvis, att även jag svingat bägare med ett flertal personer som Jan skrive
r om i boken.
Vi var nämligen under ett antal år under 1970-talet, arbetskamrater på saligen insomnade tidningen Arbetet.
Jan skriver om vår tokiga redaktionschef. Han ägde ett så dåligt ölsinne, att det inte fanns på kartan. Jan skriver om när redaktionschefen i festyra, fick det att brinna i alla damers underbyxor. Det stämmer, för jag var med.

När en ny ung reporter skulle anställas på Arbetet, hörde det till saken att redaktionschefen först skulle godkänna ynglingen med testsupning.
Det gick till på det viset att man knallade till en lämplig krog. Mat beställdes in, men snart började suparna och groggarna vina om öronen på en. Det slutade med att han plötsligt for upp:

-Du var mig en jävel. Rockbäck! Du får jobbet, skrek redaktionschefen frustande som en bisonoxe, medan det runt omkring oss brann i damernas underbyxor.
Jag raglade hem, nöjd och glad, över att ha klarat testet. Jag var murvel på riktigt. I fjärran hörde jag redaktionschefens hästgnägg, när han släckte bränder natten lång.

Jan Mårtenson lyckades med vad många journalister misslyckas med, nämligen att kombinera den tuffa reporterrollen med den finstämde poetiska ådran. Det är en stor konst, men så har han också gett ut 12 diktsamlingar och 11 romaner (Wikipedia). Det är bevis nog på hans färdighet.
I sina memoarer berättar han öppet om sina alkoholproblem, kvinnoaffärer, uppslitande skilsmässa och den brutala mobb
ingen av en bödel till chef på Arbetet, under tidningens dödsryckningar på 1990-talet. Det kostade Jan ett par svängar på dårhuset.
Jag plockar av mig hatten och bugar djupt för vännen Jan Mårtenson som inte ska förväxlas med diplomaten Jan Mårtenson som skriver simpla deckare.
Läs boken. Du får stifta bekantskap med en brokig samling människor, inte minst den nordiska eliten av poeter. Det är sorglust
igt, men mest kul, att åka berg-och-dalbana med Jan Mårtenson i den litterära-och journalistiska världen.



Tiger Woods erkänner: "Jag gjorde en Jan Mårtenson"

Nej, nu får vi lugna ner oss en aning. Tiger Woods har naturligtvis ingen aning om vem Jan Mårtenson är. Det är jag rätt så säker på. Fast riktigt säker kan jag inte vara, för svenskan Elin Nordegren som Tiger är gift med, kan mycket väl känna Cajsa-Stina Åkerström.
Jan Mårtenson hade nämligen ett passionerat förhållande med Fred Åkerströms dotter. Ålderskillnad 23 år.
Hur som helst, så har nu Tiger Woods fått krypa till korset och erkänt sina synder. Nu börjar också allt fler damer poppa upp. Här ovanför ser vi den senaste skönheten, Jamiee Grubbs.
Skandalblaskan National Enquirer har alltså haft rätt. Deras hemsida har t o m klappat samman efter avslöjandet.
Aftonbladet skriver om det HÄR!
Expressen HÄR!
Svenska Dagbladet HÄR!
DN HÄR!
Tiger Woods har gjort en "Jan Mårtenson", dribblat med brudar utanför den äkta sängen.
Grejen är den, att Jan skrev och skriver sköna dikter om sina kärleksgrottor. Tiger Woods får med sin skam, stå med byxorna nere inför hela världen.
Han kanske borde börja skriva dikter i stället för slå på golfbollar?
Skicka en kommentar