Pappa kom hem. För jag längtar efter dej...

Den senaste trenden inom bokvärlden är att skriva en bok om sin pappa. För en tid sedan kom Nils Claesson ut med en bok om pappan Stig ”Slas” Claesson (1928-2008), en folkkär författare och konstnär.
I ”Blåbärsmaskinen” klär han av sin kända pappa. Stig var alkoholmissbrukare och ingen mysgubbe alls.
I april kommer bloggaren Alex Schulman ut med en kärvänlig bok om sin pappa, TV-producenten Allan Schulman (1919-2003).
För så är det. Antingen krossas- eller höjs pappan till skyarna.
Värst när det gäller att smula sönder en pappa är Gary Crosby (1933-1995). Med sin bok om sin pappa, den världsberömda sångaren Bing Crosby (1903-1977), slog han alla tänkbara rekord.
Ett större svin till pappa än Bing Crosby, lär aldrig ha funnits. Bing var totalt vidrig mot familjen, en riktig familjetyrann. Boken slog ner som en bomb.
Smörsångaren, giganten bland alla giganter inom den amerikanska underhållningsbranschen glittriga fasad krossades. Världens Bing Crosby-fans grät sig till sömn efter den smällen.
I dag har Bing Crosby putsats upp igen. Han finns numera att beskåda på ett eget unikt Internet-Museum.
Själv fick jag slagsida när jag läste Hillevi Wahls bok, ”Kärleksbarnet”, om sina missbrukande föräldrar. Boken kom ut 2006 och väckte stor uppmärksamhet.
Jag kände hennes pappa, journalisten, mycket väl. Det var en trevlig prick.
Jag fick en teckning av honom. Av mig själv. Den hänger här på väggen. Hillevis pappa var en fenomenal karikatyrtecknare.
Jag hade däremot helt missat att han söp som ett svin.
Det var ingen kul läsning alls.
Det är min själ inte lätt att vara pappa. Jo, det är det. Om man har sådana barn som jag har.
Hipp!